bassetsreklam

Bilden denoterar en sommarhimmel ovanför en väg eller parkeringsplats någonstans var som helst med flygande godis som metaforer för flygande tefat.Det står husvagnar och andra fordon uppställda i bakgrunden. Det finns ingen markyta med i bilden utan himlen är det dominerande. Konnotationen är mystiska föremål, fantasieggande tankar. Om man äter dessa karameller kan man kanske få vara med om spännande saker. En metonym. Stereotypen, man äter godis när man kör bil .Kontexten är det motsägelsefulla mellan flygande tefat och godis.

Bildanalys

 

I förgrunden syns ett tigerskinn, uppfläkt och sargat. Det konnoterar brutal jakt och utsatthet. Själva denotationen visar en trofe som två män håller upp. Den ena mannen är skymd . Att det är män visar på stereotypa föreställningar om vilka som sysslar med denna sortens jakt. Kunde kanske vara kvinnor också. Bakgrunden visar ett samhälle med hus. Det ser inte speciellt fattigt ut, man skymtar en husfasad till höger som ser ut att vara gediget byggt. Metonymen  eller motsättningen  det här blir är WWF loggan i samband med tigerskinnet. Mannen till höger tittar också på loggan. Minen på mannen ser avvaktande ut. Själva synedoken är  WWF loggan. Det blir en negativ metafor man snabbt uppfattar  till jakt på tigrar, precis som man avser. Kontexten är  loggan i samband med tigerskinnet.

bildanalys

     färger – linjer – ljus/skugga

·         perspektiv

·         bildrum – bildplan – bilddjup

·         denotation – konnotation

·         parafras

·         stereotyp

·         metafor

·         metonym

·         synekdoke

Konvergenskulturen av Henry Jenkins

Konvergens – spoiling    I Usa uppkom det en sida med s.k spoiling av programmet survivor (robinson här)

Ett stort antal människor försökte med olika medel  ta reda på vinnaren. En slags tävling-lek där man träffades via denna sida och delade med sig av information som då skulle leda till svaret. Hur långt skägg  deltagarna hade efter tävlingens slut, var programmet var inspelat osv.

  Konvergens    man delar med sig av information  samt  utvecklar resonemang och fakta. I de sex första avsnitten deltog även producenterna av programmet med desinformation på denna  sida  för  att öka intresset .Man insåg snabbt vilken bra kanal för marknadsföring detta var.

Kollektiv intelligens.  ”Ingen vet allting, alla vet någonting, all kunskap tillhör mänskligheten, hävdar Pierre Levy. ”Kollektiv intelligens handlar om virtuella gemenskapers förmåga att utnyttja medlemmarnas kombinerade kunskaper.

Jag tänker nu på både Tunisien och Egyptens uppror mot sina regeringar. Hur mycket har skett via internet? Går det att mäta?

Spoiling av Robinson är en slags lek. Tänk om människor skulle dela fakta om annat än ett underhållningsprogram med samma iver som också Jenkins påpekar i in bok.

Intressant är att denna sida efter 6.e säsongen nästan inte hade några besökare efter att en person av en slump på en resa tror man i alla fall kunde avslöja vinnare,   plats och annat innan avsnitten började sändas. Chill out som han kallade sig brände spänningen och tjusningen som medlemmarna känt och sidan mer eller mindre dog ut.

Deltagande    Hur kommer det sig att människor deltar i ett sådant här forum med så stort intresse? Vilka andra forum med lika många medlemmar finns det?  Vilka frågor väcker lika stort intresse?

Jag spelar betapet på nätet och förundras över med vilken iver spelarna där gör inlägg på forumsidan. Frågorna man levererar kan handla om det  t ex är ok med sommarlov för lärarna. Vilken glöd i vissa inlägg både för och emot. Det är ju också positivt. Misstänker att demoskop eller andra marknadsundersökningar  har ett finger med i spelet eftersom frågorna ofta är politiskt brännbara.

Artikel vi skrev och publicerade i Västerbottenskuriren den 3 december

Med bilden för en upplyst skola

"Bild" är inte samma ämne som "teckning" var. En satsning på bildämnet måste genomföras i alla grundskolor i Umeå. Det innebär till exempel terminsvis koncentrationsläsning av bild i alla årskurser för att få bättre kontinuitet och minska antalet elever som bildläraren ansvarar för varje vecka (vilket skulle innebära två bildlektioner per vecka för eleven), mindre undervisningsgrupper och en satsning på digital utrustning och fungerande It-support.
Det skriver ett antal bildlärare i Umeå.

Bildläraren har en svår arbetssituation i skolan. Enligt skolverket (2003) tillhör bild, slöjd och svenska, de svåraste ämnen att undervisa i.
I förhållande till de andra ämnena har bildämnet varit satt på undantag. Undervisningen sker oftast i stora grupper och till relevant utrustning saknas ofta.
Förutsättningar för en god bildundervisning måste förbättras!

Bildämnet blir allt viktigare i dagens informationssamhälle. En stor del av innehållet på internet och i övriga media förmedlas genom bilder. Bildkunskap är i dag nödvändigt för att kunna delta i demokratiska processer. Att kritiskt granska bilder och att kunna använda bilder i olika sammanhang kan i dag jämföras med att vara läs och skrivkunnig.
Kreativa ämnen som bild, musik och slöjd bör få spela en viktigare roll i skolan.
För att behålla och utveckla vår välfärd, måste vi satsa på kreativitetsträning. De arbeten som inte är kreativa kommer i framtiden att utföras av robotar maskiner och datorer.
De mest framgångsrika företagen i världen i dag anställer till exempel konstnärer och musiker. Det finns även ekonomiska fördelar. Bildproduktionen generar i vårt land och i västvärlden miljarder och är en av de största industrierna.
Vår regering verka tyvärr ha missat denna utveckling. I gymnasiereformen, Gy11, slopar Björklund de estetiska ämnena som obligatorium! Vi befarar att Sverige som bas för till exempel framgångsrik datorgrafik och design kan vara hotad!

"Bild" är inte samma ämne som "teckning" var. Den moderna bildundervisningen förutsätter experimentellt arbete i både hantverksmässiga och digitala tekniker och ställer höga krav på individualisering, projektarbeten, utåtriktat arbete i samhället samt avancerad bedömning och utvärdering. Bildläraren undervisar rörliga elever och hanterar stora mängder material och teknisk utrustning.
Den på senare år massivt ökande administrativa delen av lärarnas arbete förvärras för bildlärarna på grund av att de i motsats till genomsnittsläraren som hanterar cirka 60 - 90 elever per vecka undervisar flera hundra elever. Enligt den nationella utvärderingen i ämnet bild, har en bildlärare ofta mellan 300 och 500 elever i veckan! Den nya kursplanen ökar denna börda ytterligare med bland annat mer utvecklad bedömning och betygsättning redan i åk 6.
Föräldrar och elever har rätt till god kvalitet både på undervisningen och på de skriftliga omdömen som ges i bild. Detta måste ges rimliga förutsättningar.

En satsning av det här slaget bör genomföras i alla grundskolor år 6-9:
Mentorsuppdraget anpassas till det totala antalet elever läraren har så att kvaliteten på mentorskapet kan genomföras på en professionellt godtagbar nivå. Bildlärare som undervisar mer än 200 elever skall inte vara mentor.

Terminsvis koncentrationsläsning av bild i alla årskurser för att få bättre kontinuitet och minska antalet elever bildläraren ansvarar för varje vecka. Det skulle för eleven innebära två bildlektioner per vecka.
Mindre undervisningsgrupper! Bildämnet är det enda estetiska ämnet där undervisningen fortfarande oftast sker i helklass.
Satsa på digital utrustning och fungerande It-support.
Tillgång till kameror, film och bildredigeringsprogram, projektor eller activeboard, färgskrivare, skanner och färgkopiator är nödvändig. Vi efterlyser även snabb kunnig support från IT-kontoret för att ovanstående utrustning skall fungera i undervisningssituationen trots det datasäkerhetsystem denna enhet upprättat!

Martin Luthers bildförakt har hittills legat som tung skugga över skolkulturen. Denna förlegade anakronism saknar relevans i det nya bildsamhället.
Låt oss verka för en upplyst skola! Verkligen och inte endast bildligt talat!

Lena Larsson                                                                                                
Västangård 
Hilda Persson
Sjöfruskolan
Maria Myrnäs
Tegs Centralskola
Liselotte Kjellander
Hagaskolan
Magnus Borg
Ålidhem
Kristina Paulsson
Sävar skola
Ewa Anehult Lundberg
Bräntbergsskolan
Helena Arvidsson
Bräntbergsskolan
Kristina Wiklund
Carlshöjdsskolan
Mona Pettersson Lahti
Linneaskolan
Lotta Rosén
Grubbeskolan
Alfredo Castro
Tegs centralskola
Åsa Törnblom
Ersängsskolan

bildlärare i Umeå kommuns grundskolor

Publicerad: 03 december 2010 kl 01.00

Vad tycker ni om detta? 

Annons:

Medieresor/ämnesintegrerat samarbete bild samhällskunskap

http://dspace.mah.se/handle/2043/5963

Licentiatuppsats av Lisa Öhman Gullberg  ” Movere att sätta kunskap i rörelse”

 Uppsatsen handlar om en analys av ett ämnesintegrerat arbete i bild och samhälskunskap.

 Lärandets och undervisningens kontext, represantion och genus-subjektivitet är tre perspektiv hon analyserar.

Jag redovisar  genusperspektiv. Hur pojkar och flickor behandlar samma ämne, i det här fallet för och nackdelar med euro. Sammanlagt 19 filmer undersöktes.

Eleverna i en årskurs 6 har gjort filmer för och emot euro. Här har flickor och pojkar valt olika infallsvinklar.

 En av grupperna som bestod av pojkar  har valt att gör action film typ Matrix  med filmkamera. Flickor i en annan grupp valde att göra filmen med en familj och stillbilder med colllage där de använde färg som ett sätt att gestalta för och nackdelar.

I analysen blev det tydligt att flickors bildberättande oftare karaktäriserades av ett cykliskt och öppet berättande medan pojkarna ofta hade mera linjära historier med en sensmoral som avslutning. Både flickor och pojkar  använde sig också av humor och ironi.

Innan filmarbetet startades hade man genomgång av fakta om euro. Debatter och  argumentationsövningar  i klasserna tillsammans med läraren. Själva filmarbetet gjordes i samarbete med bildläraren .

Eleverna upplevde att det var mycket roligare att experimentera med film än att bara rita eller göra ex montage . Man kan skratta när det blir fel och göra om som en elev uttryckte sig. Det får bli fel.

Lek och lustfylldhet som en produktion av film för med sig tycker jag är ett av de bästa pedagogiska verktyg man kan använda sig av.

 Mina frågeställningar är:

Hur man kan frigöra resurs till detta?

Hur mycket tid tar det att göra ett arbete av detta slag?

Vilka ämnen och/eller teman kan man ta med?

Hur påverkar vi lärare elevernas ställningstagande i exempelvis en politisk fråga?

Ska man behandla ämnen/områden ur enbart ett värdegrundsperspektiv?

Vilka frågor ställer man till eleverna så att de får en djupare kunskap och insikt om vår värld? Oj vad ambitiöst detta lät.

 Under filmningens gång beskriver eleverna i olika exempel hur de innovativt och ibland slumpmässigt kom på lösningar på problem. ”Vi höll på jättelänge med en scen för det kom hela tiden bilar som störde. Men sen kom vi på den här  roliga  vinkeln   att hon skulle springa in i kameran och det blev bra” berättar en flicka där behovet  egentligen var att komma från störande moment  i omgivningen och inte en intressant kameravinkel som det nu blev av det.

Licentiatuppsatsen av Lisa Öhman Gullberg finns att läsa i sin helhet på länk nedan

http://dspace.mah.se/handle/2043/5963

I skolan kan man i den bästa av världar hitta tid och samarbete mellan ämnen. Man kan dock bildämnet gestalta olika frågor och ämnen med collage foton och andra mekanografiska tekniker som sedan kan publiceras i olika medier. Facebook och youtube besöker ungdomarna. Landstinget här i Umeå publicerade en sida med information om kondomer och andra sätt attt skydda sig mot könssjukdomar och oönskade graviditeter på sin hemsida. Efter ett tag insåg man att denna sida inte hade några besökare. Lösningen blev att publicera på facebook och youtube och vips så hade man fått sina besökare.