Malin, Linda, Sanna, Evelina och Kristina i årskurs8 berättar hur de använder nätet
Facebook och annat
Hur ungdomar använder internet och i vilken utsträckning det används varierar, beroende på kön och ålder.
När ungdomar surfar på nätet handlar det mycket om att chatta med kompisar och titta på andras facebooksidor.
Både flickor och pojkar håller sig uppdaterade om vad kompisarna gör och framförallt tycker om andra. Malin berättade att det för det mesta är positiva saker som meddelas via facebook som är den största och i deras fall nästan enda sajten man använder.
- När man var yngre, typ till årskurs 6 använde man apberget som kompischatt berättar Kristina.
- De flesta skriver snälla saker, och det är inte så ofta man träffar på riktigt elaka kommentarer. När man gör det blir man förbannad förstås berättar Evelina.
- Det är viktigt med kompisar som ställer upp och stöder en då säger Malin.
Bilddagboken
När ungdomarna går in på facebook är bilddagboken något av det första flickorna tittar på. Där skriver man kommentarer om varandras bilder osv. Här kan det uppstå problem.
Vill man att bilden ska läggas ut?
Kan man skydda sig mot publicering av denna bild?
När är en bild ok? Tjejerna berättade att det oftast är bilder som är ok. Fast många tycker att det är jobbigt med bilder som läggs ut av en själv. Även om det inte är direkt stötande eller kränkande. Bara att man ser konstig ut kan kännas jobbigt.
-Men oftast bryr man sig inte så mycket säger Sanna.
Kommunikationsverkets undersökning
Att söka och titta på bilder på nätet utgör en naturlig del av nätanvändningen för de flesta barn och ungdomar. 91 procent av barnen mellan 9 och 15 år söker och tittar på bilder på webben åtminstone då och då. Däremot delar barn och unga inte sina egna bilder lika ofta, 60 procent av dem gör aldrig det. Resultaten framgår av en förfrågan som projektet Informationssäkerhetsdagen utförde beträffande bilder på webben.
Att dela egna bilder eller videor till bekanta ökar dock klart bland äldre svarspersoner. Ungefär hälften av unga mellan 12 och 15 år gör så åtminstone ibland. I allmänhet går man inte till överdrift när man lägger ut bilder på webben, men 10 procent av svarspersonerna säger att de ibland har ångrat sig. En tiondedel sade också att de hade hittat pinsamma bilder på sig själv som någon annan hade publicerat på nätet. För de som är över 12 år är delning av bilder en form av social kommunikation. 42 procent av svarspersonerna har begränsat andras rättigheter att titta på bilderna.
Dessa uppgifter kommer från kommunikationsverket
Se länk nedan för mer information.
Vad säger lagen?
Man kan enligt lag inte heller säga att det är förbjudet att publicera bilder man tagit med sin egen kamera.
-Huvudregeln är att publicering är okej, säger Daniel Westman, forskare inom it-rätt på
Stockholmsuniversitet.
Har man blivit fotad kan man förstås säga att man inte vill att den publiceras. Men det är inget lagbrott att göra det om inte bilden är kränkande. Det finns inte så många fällande domar mot bilder på nätet ännu.
Kränkningar
Ärekränkningar har blivit vardagsmat på nätet. Antalet polisanmälningar om förtal, grovt förtal och förolämpningar ökar i samma snabba takt som spridningen av internet. Men mindre än en promille av målen går till domstol. En åklagare får inte driva vanliga förtalsbrott till åtal.
Enligt statistik från Brå (brottsförebyggande rådet) förs mindre än en promille av alla förtalsanmälningar vidare till domstol. Antalet anmälda ärekränkningsbrott fördubblats på tio år. Från 4 500 till 9 300 ärenden.
Enligt statistik från Brå (brottsförebyggande rådet) förs mindre än en promille av alla förtalsanmälningar vidare till domstol. Antalet anmälda ärekränkningsbrott fördubblats på tio år. Från 4 500 till 9 300 ärenden.
Av de anmälda ärekränkningsmålen ledde 54 till bötesstraff, 14 till strafförelägganden, sex till åtalsunderlåtelser, fem till fall av vård i socialtjänsten, tre till fängelsestraff, en till skyddstillsyn och en till villkorlig dom. (dessa fakta kommer från 2008)
Genus och tid
En sida som just nu är populär heter…….. Där träffas killarna och spelar spel. En av pojkarna i årskurs 8 sa att ”Facebook är bara för mammor”. Här kan man se vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Bland pojkarna verkar det förekomma mer spel och mindre chatt. Även om det är vanligt med Facebook bland pojkarna också.
En del av pojkarna på högstadiet hävdade att tjejerna är elakare med varandra än killarna på nätet. Andra sa att det var tvärtom.
Tiden som ungdomar surfar på nätet varierade. Bland de 10-15 elever i årskurs 8 som svarade var det vanligt att sitta mellan 2-5 timmar per dag vid datorn. Umeå universitet deltar i en undersökning av ungas nätanvändning som omfattar drygt 20 av EU:s medlemsländer. Det är den största europeiska undersökningen i sitt slag någonsin-Sverige har länge haft en position som ett av de länder där internetanvändningen är utbredd och det ska bli intressant att se hur användning, risker och säkerhet på nätet ser ut i ett europeiskt perspektiv. På detta sätt får vi redan från början möjlighet att påverka hur frågorna utformas, vilket vi ser som en styrka i detta stora samarbetsprojekt, säger Elza Dunkels, forskare och lärare vid Umeå universitet.
Det unika med studien är dels att man kommer att ställa samma frågor i alla ingående länder, dels att man ställer frågor till både barn och föräldrar.
Mer information om detta kan man läsa om på
Datorn i skolarbetet
Tid vid datorn till skolarbete, skriva ut arbeten och/eller leta fakta via nätet förekom i väldigt liten utsträckning bland dessa ungdomar.
En av flickorna berättade att hon gått i en skola tidigare där alla haft en bärbar dator. Hon sade att om man har en uppgift som ska bli klar under en lektion eller till en viss tidpunkt så gör man det. Fast det är lätt att slinka in på andra sidor. Läraren ser inte alltid detta.
Alla ungdomar var överens om att det var lättare att skriva med datorn och tyckte att det skulle vara bra med bärbara datorer på lektionerna.
Det är många praktiska frågor som uppkommer när skolor ska köpa in bärbara datorer. Finns det uttag till alla laddare i klassrummen? Hur hanterar man förvaringen av dessa datorer? De skåp som eleverna har tillgång till går lätt att bryta upp. Vilka försäkringar täcker det? Vilken support ska man ha? På en del skolor är lärarna och eleverna i stort sett bakbundna eftersom deras support har bestämmelser och regler mot att använda datorerna ute på nätet. På många håll i landet är datorinköp aktuellt och lärarna utbildas också via kommunen. Pim heter ett webbaserat utbildningsprogram som skolverket tagit fram. Flera kommuner utbildar sina lärare via detta program just nu.
Namnen på flickorna är fingerade
Artikelförfattare Maria Myrnäs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar